KM SMK Västerås Karting

Så var det äntligen dags!
KM, årets prestigetävling inom klubben där såväl tävlingsförare som toksnabba mekaniker och depåproffs gör upp om titeln i 4 olika klasser.
AMR hade en del att leva upp till då chaufför Ullberg knipit guldet i herrklassen en gång och undertecknad (moi) lyckades med samma bedrift förra året.
Detta var dessutom första året som Robban med fru Pernilla kunde delta så vi hade stora förhoppningar.

Klasserna för året och deltagarantalet var:
Herrar: 28 st
Damer: ca 10 st (osäker)
Ungdomar under 13: 24 st
Ungdomar över 13: 11 st

Banan var blöt på förmiddagen när de första tidskvalificeringarna startade, men torkade upp allteftersom.

Lucas och Albin som körde i gruppen ungdomar under 13 var bland de första som skulle kvala på en väldigt blöt bana.
Lucas hade kört denna tävling förra året, men för Albin som ställde upp för första gången så var vi lite osäkra om han skulle orka med att ratta runt dessa tungstyrda kartar under så många varv.
Hyrkartarna med sina hårda slicks blir ju som bambi på hal is i vått väder, men grabbarna löste det galant och båda körde till sig en sån bra tid att det räckte direkt till A-final. Strålande och vi vuxna var mycket imponerade. Det märks att grabbarna skaffat sig mycket tävlingsrutin och uthållighet.

Pernilla kvalade i damklassen efter att ungdomarna hade kört sitt.
Hon var toktaggad och Robban såg lite smått nervös ut när Pernilla gick in i fullt race-mode innan hon kastade sig ut på banan.
Det gick.. öhh sådär 😉
Hon ville åka fortare än vad som egentligen gick att göra (utan väldigt mycket vana och erfarenhet) så hon snurrade vid något tillfälle under samtliga varv, alla utom ett.
Under det varvet hon inte snurrade så körde hon så bra att hon körde in på 4: (eller om det var 5:e) bästa tid i gruppen. Väldigt bra jobbat!

Sedan var det dags för herrarna som fick kvala uppdelade i 3 omgångar pga. det stora antalet startande.
Jag fick köra i första gruppen medan banan fortfarande var blöt (det är iallafall min ursäkt..) vilket gjorde att även om min tid var bland de bästa i gruppen, så räckte det inte till mer än en 5:e plats i B-finalen när alla herrgrupperna tidskvalat.
Robban som fick köra i sista herrgruppen körde in på 5:e bästa tid totalt och placerade sig således i A-final direkt. Snacka om att han var mallig, med all rätt så klart 🙂

 

Sen blev det finaler!
Alla ungdomarnas B- och C-finaler kördes först så våra killar fick stå över eftersom de redan var i A-final.
Vinnaren i C-finalen gick vidare till B-final och vinnaren därifrån fick chans att köra A-final.
Man kunde alltså jobba sig upp, men det var bara en förare som gick vidare så det gällde att vinna sin final.

När det sedan blev A-final för grabbarna så vill jag minnas att Lucas fick starta som 5:a och Albin som 7:a.
Albin gjorde dock en sanslöst bra start och efter första kurvan så hade han tagit ledningen.
Tyvärr så höll det inte så länge utan han halkade ner ett par positioner då han blev omkörd av bl.a. Lucas.
Albin höll sig sedan på 4-5:e plats under stora delar av racet. Fram emot slutet så tappade han ytterligare en position och kom i mål som 6:a. En helt otrolig prestation för en liten kille som tävlar i tung hyrkart första gången mot andra tävlingsförare som har flera år längre tävlingserfarenhet än han själv. Kanonbra!

Lucas tog sig upp som 3:a och lyckades sedan hålla den platsen genom hela racet. Han gjorde också en kanonprestation där han visar att han minsann inte är att leka med trots att han är bland de yngre i fältet.

 

När damernas A-final skulle köras så hade Pernilla taggat upp sig så mycket att vi trodde att hornen skulle växa ut genom hjälmen.
Den finalen blev ett sant skådespel där hon fajtades om andraplatsen hela tiden med en annan lika tävlingsstinn mamma.
De bytte positioner från varv till varv och den ena gjorde galnare omkörningar än den andra 🙂
Tyvärr så drog Pernilla det kortare strået när finalen var över och hon hamnade på en 3:e plats vilket ändå måste ses som årets prestation! Ett ess i rockärmen för AMR som kunde knipa en pallplats även i damklassen!

Sen var det dags för kungaklassen, herrarna 😉
Så många egon och vinnarskallar ser man nog inte ens på de stora nationella tävlingarna!

Jag fick ju köra före Robban eftersom jag bara lyckats prestera en kvaltid som räckte till B-final.
Så snart C-finalen var avklarad så var det min tur.
Jag startade från ruta 5 och hade bara en chans att komma vidare i tävlingen, nämligen att vinna B-finalen.

Detta lyckades jag med och därför blev det bara en kort vila innan det var dags att inta en kart igen för A-final där jag fick starta sist (9:e plats) och Robban startade på plats 5.
När starten gick försökte jag vara snabb som tusan att hitta luckor och knipa placeringar. Jag tog mig upp ett par pinnhål i första böjen och fick sedan jaga ikapp så gott jag kunde resten av racet.
Robban plockade också nån placering, men föll tillbaka då jag lyckades tränga mig förbi honom i mitten av racet. Det kändes lite taskigt mot en teamkompis, men samvetet lättades lite av att han tidigare under loppet försökt preja mig lite 😉
När målflaggan gick så hade jag avancerat till en 3:e plats och Robban kom in som 5:a.

Shit va starka och stolta vi var i AMR-teamet som kunde hålla oss konkurrenskraftiga och köra A-finaler allihopa.
Vi lyckades dessutom ta pallplaceringar i alla klasser vi ställde upp i!

Senare på kvällen bjöd klubben på god mat och barnen plockade fina priser från prisbordet.
Tack SMK Västerås för en trevlig tillställning som vanligt!

För oss blev det ett trevligt avslut på en lyckad säsong.
På återseende…